Sjöfartsskydd

Sjöfartsskydd är begreppet på de åtgärder som vidtas för att skydda sjöfarten mot yttre hot. För att skilja dessa ”security-frågor” från vad som kallas sjösäkerhet ("safety") har uttrycket sjöfartsskydd valts.

Bakgrund

USA och Storbritannien var pådrivande för att inom FN-organet IMO (International Maritime Organization) ta fram ett regelverk för sjöfartskydd. Några ytterligare händelser efter den 11 september bidrog till detta. Hösten 2001 upptäcktes en al-Qaida misstänkt person i en container destinerad till Kanada. Den 6 oktober 2002 sprängdes ett hål i den franska oljetankern "Limburg" utanför Jemen och al-Qaida är misstänkta för attentatet. Amerikanska säkerhetstjänsten tog emot ett hot – en lastbil med en bomb i skulle på lördagen 9 november 2002 användas för att spränga en färja i Europa. Den 8 december 2002 uppbringades ett nordkoreanskt fartyg med femton scudmissiler ombord på väg till Jemen.

Nytt regelverk (ISPS-koden)

Det nya regelverket för sjöfartsskydd (ISPS-koden) antogs vid IMO:s diplomatkonferens, under ledning av den svenske sjösäkerhetsdirektören Johan Franson, den 12 december 2002 och infördes genom ändringar och tillägg i SOLAS-konventionen (Safety Of Life At Sea). Att SOLAS konventionen valdes, en konvention som tidigare endast handlat om sjösäkerhet (safety), berodde på tidsskäl, konventionen var antagen och fanns redan på plats. ISPS-koden gäller för fartyg i internationell trafik och hamnanläggningar som betjänar dessa fartyg. Kodens innehåll baserades mycket på ett tidigare IMO Circ 443, som i sin tur tillkommit efter händelser i mellanöstern.

Läs Sjöfartsinspektionens rapport från IMO:s diplomatkonferens 9-13 dec 2002

ISPS-koden, del A och B (finns på svenska tillsammans med SOLAS ändringarna i bilaga I-III i EG-förordning 725/2004, se nedan)

EG förordning om sjöfartsskydd

För att harmonisera tolkningar, genomförande och gemensam kontroll av ISPS koden beslutade EU den 31 mars 2004 om en förordning om förbättrat sjöfartsskydd, baserad  på  ISPS-koden. Även nationell trafik kom att omfattas inom fartområde A ( längre än 20 nautiska mil från närmaste strandlinje) vilket gjorde att i Sverige även Gotlandstrafiken kom att omfattas. I EG förordningen finns i bilaga I-III ändringarna SOLAS XI/2 och ISPS del A och B.

EG- förordning 725/2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar   

Vad innebär ISPS-koden för hamnar?

För hamnar med färjetrafik på korta resor med fasta rutter finns möjlighet till alternativa avtal mellan stater, vilket tillämpas av ett par rederier mellan Helsingör - Helsingborg. För hamnanläggningar med begränsad eller särskild drift kan finnas möjlighet till andra skyddsarrangemang, exempelvis för terminaler vid fabriker eller kajer utan tät trafik. Sådana lösningar kräver dock att säkerhetsnivån inte blir lägre än IMO:s grundläggande regler, eller att det sänker skyddet för fartyg som ej omfattas av speciallösningarna.

ISPS- koden innebär för hamnar tre grundläggande åtgärder:

1. En skyddsutredning ska göras för varje hamnanläggning. Det är innehavaren som upprättar ett underlag till utredning som godkänns av Transportstyrelsen.
Utredningen skall identifiera:
- egendom och infrastrukturer som är viktiga att skydda,
- tänkbara hot mot dessa och sannolikheten för att de inträffar,
- sårbarhet hos fysiska konstruktioner, mänskliga faktorer och procedurer samt
- motåtgärder och procedurförändringar som minskar sårbarheten.

2.   Baserat på skyddsutredningens slutsatser ska en skyddsplan upprättas för tre skyddsnivåer. Planerna ska godkännas av Transportstyrelsen och gäller högst i fem år. Nivå 1 är normalläget, nivå 2 för förhöjd skyddsnivå och nivå 3 när en trolig och överhängande risk finns. Det är Rikspolisstyrelsen som efter att ha hört Transportstyrelsen och Kustbevakningen som avgör vilken nivå som ska gälla i svenska hamnar.
Skyddsplanen ska innehålla redogörelser för hur skyddsarbetet är organiserat samt för hur skyddsåtgärder för tillträde, övervakning och kontroll av last, personer och fartygsleveranser sker. Åtgärdernas ska syfta till att förhindra obehöriga tillträden och att hindra vapen och andra farliga anordningar som kan användas mot människor och egendom från att föras ombord. Åtgärderna ska beskrivas för de tre skyddsnivåerna, där de högre nivåerna innebär kontroll och övervakning i stigande grad.

3.  En skyddschef (Port Facility Security Officer, PFSO) ska utses för varje hamnanläggning med ansvar för utförandet av skyddsplaner, åtgärda brister i planen, träning av personal och för att hålla kontakt med motsvarande befattningar på fartygen.

Fler aktiviteter än IMO:s regler

Vid sidan av IMO:s regler för sjöfartsskydd bedrivs av amerikanska myndigheterna fler aktiviteter. 

Amerikanska tullen söker samarbete med andra länders tullmyndigheter för kontroll i avgångshamnar av containrar till USA (CSI, Container Security Initiative). Det samarbetet söktes i första hand i världens största hamnarna, "20 megaports". Den 28 januari 2003 undertecknades även ett avtal mellan svensk och amerikansk tullmyndighet om samarbete. Det innebar att amerikansk tullpersonal kommer att kontroller containrar direkttrafik på USA med Göteborg som avgångshamn. För överenskommelsen har Servicetrappan®, den svenska tullens kvalitetssäkringsmodell spelat en viktig roll. 

Mellan amerikanska tullen och rederier finns även en kvalitetssäkring (C-TPAT, Customs-Trade Partnership Against Terrorism) vad gäller säkerhet för containrar till USA. C-TPAT påverkar hamnar indirekt, som kan få förfrågningar från rederier om hur containrar hanteras i hamnen och i containerdepåer samt att man kontrollerar att alla containrar är plomberade med sigill. 

Den 1 februari 2003 infördes nya regler för förhandsanmälan (manifestering) för gods till USA, där amerikanska tullmyndigheten ska ha anmälan 24 timmar innan godset lastas på fartyget. 

ISPS-kodens införande i Sverige

Regeringen lämnade den 21 november 2002 i uppdrag åt Sjöfartsverket att i samråd med Kustbevakningen, Tullverket och Rikspolisstyrelsen utreda hur IMO:s regler skulle genomföras och belysa vilka juridiska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska konsekvenser detta kommer att innebära. Bland annat vilka hamnanläggningar som kommer att beröras.

Läs Sjöfartsinspektionens rapport till Näringsdepartementet över uppdraget 

Den 22 maj 2003 lämnade regeringen proposition 2002/03:124  till riksdagen, där regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändringarna i SOLAS-konventionen och ISPS-koden. Propositionen innehåller mycket av Sjöfartsverkets tankegångar från utredningsuppdraget samt synpunkter från en rad remissinstanser, däribland Sveriges Hamnars.

Näringsdepartementet skickade i augusti 2003 ut promemorian Sjöfartsskydd - författningsförslag (Ds 2003:40) på remiss. I promemorian tas upp samtliga svenska författningsändringar som krävs och skälen till dessa. Det var då inte var klart om ovanstående EG-förordningen skulle träda ikraft.

I promemorian lämnas de lagförslag som krävs för att genomföra de nya reglerna för sjöfartsskydd. Många av förslagen kommer inte att vara aktuella om EG-förordningen publiceras, men i skälen till förslagen finns mycket läsvärt om hur lagstiftaren tänker. Promemorian innehåller även förslag till olika myndigheters uppgifter, främst Sjöfartsverkets, samt vad som kommer att krävas av hamnanläggningsinnehavare och rederier.

I och med att EG- förordningen beslutades den 31 mars 2004 kom dess innehåll att gälla som svensk lag. Detta ledde till att enbart kompletterande lagstiftning krävdes, och inte en komplett lag enligt Ds 2003:40:s förslag. Det kompletterande förslaget till ny lag om sjöfartsskydd samt några övriga lagändringar lades fram i proposition 2003/04:106 den 7 april 2004.

Den 20 maj 2004 trädde förordning (2004:283) om sjöfartsskydd ikraft. Genom förordningen bemyndigades Sjöfartsverket att meddela föreskrifter för att fylla ut och komplettera EG- förordningen. Den 3 juni 2004 utfärdades lag (2004:487) om sjöfartsskydd, och trädde ikraft 1 juli 2004. Den 1 juli 2004 trädde även Sjöfartsverkets föreskrift (2004:13) om sjöfartsskydd ikraft. 

Exempel på tillämpningen av ISPS-koden

Sveriges Hamnar har sammanställt innehållet i ISPS-kodens avsnitt som främst berör hamnanläggningar. För varje avsnitt finns referens till kodens numrering. Sammanställningen baseras på Sjöfartsverkets tidiga översättning av ISPS-koden och innehåller dessutom uppgifter från EG-förordning om sjöfartsskydd, samt några av de synpunkter som Sjöfartsinspektionens rapport regeringen.

För att exemplifiera tillämpningen av ISPS-koden har Sveriges Hamnar upprättat en skyddsutredning och skyddsplan för en fiktiv  "Exempelhamn". Exempelhamn följer ovanstående sammanställning för den fiktiva hamnen. Ska motsvarande ska upprättas för en verklig hamn är det är viktigt att båda dokumenten läses parallellt. Om enbart Exempelhamn läses riskerar man att missa något av kodens krav.

Transportstyrelsens information

Transportstyrelsen  har information om sjöfartsskydd på sin websida. De har också ett antal hamninspektörer för rådgivning och tillsyn av regelverket.   
För att besvara generella frågor om sjöfartsskydd har Transportstyrelsen (tidigare Sjöfartsinspektionen) upprättat ett frågor- och svarsdokument.
Läs Sjöfartsinspektionens frågor och svar

Hamn & Stuveriskolan

För att möta kodens krav på utbildning och kunskaper (ISPS del B 18.1- 18.3) för skyddschefer (PFSO), personal med särskilda skyddsuppgifter samt övrig personal i hamnen har inom Hamn & Stuveriskolan tagits fram en grundläggande interaktiv databaserad utbildning, kallad eISPS. I utbildningen tas även upp hamnskydd, transportskydd (farligt gods) och förstärkt skydd i försörjningskedjan. Licenser till utbildningen kan beställas från Hamn & Stuveriskolan och är kostnadsfritt för medlemsföretag.

eISPS 2015

Nu lanserar TYA en uppdaterad version av eISPS!  ISPS, International Ship and Port facility Security code, är de bestämmelser som reglerar sjöfartsskyddet, det förebyggande arbetet mot terrorism i hamnar.

I den här nya versionen är innehållet uppdaterat enligt de senaste bestämmelserna, och presenteras tillsammans med nya bilder och filmer där du får träffa personer som arbetar i hamn. Kursen ger på ett lättillgängligt sätt en grundläggande utbildning i ISPS. Beräknad tid är ca 2-2,5 timmar. Länk till Hamn och Stuveriskolan

Uppföljning av sjöfartsskyddets genomförande

Mattias Wengelin, Lunds universitet lämnade i maj 2005 en avhandling, "Fångad i Nätet" om hur de svenska hamnarna tog emot ISPS-koden.
Läs "Fångad i Nätet", den svenska hamnen och ISPS-koden  

I januari 2006 redovisade riksdagens utredningstjänst (RUT) en rapport om hur sjöfartsskyddet har genomförts.
Läs "Sjöfartsskydd - en uppföljning av genomförandet av systemet för skydd mot våldsbrott gentemot sjöfarten"