Frågor och svar om miljö

Miljöfrågorna berör oss alla, inte minst sedan klimatfrågan uppmärksammas mer och mer. Från att tidigare handlat om enskilda miljöskador, PCB, DDT eller hormoslyr, till att vi alla antingen kommer att stekas, dränkas eller blåsa bort om inget görs. Hur kan hamnar bidra till att förhindra en sådan dyster framtid? Här finns frågor och svar kring hamnars arbete inom miljöområdet.

  • Med anledning av sjöfartens klimatutsläpp och miljöarbetet i hamnar

    Sjöfartens samtliga aktörer har ett intresse av att det sker en metodutveckling för att bättre mäta sjöfartens klimat- och miljöavtryck. SMHI har nyligen tagit fram en rapport som visar att utsläppen från inrikes sjöfart sannolikt ligger på högre nivåer än vad som avspeglas i den officiella statistiken. Det är ett välkänt fenomen att sjöfartens utsläpp är svåra att mäta, särskilt när det gäller att härleda utsläppen till enskilda länder. Vi välkomnar därför varje försök att ta fram mer tillförlitlig statistik, något som även lyfts fram i Sjöfartsnäringens färdplan för fossilfri konkurrenskraft som Sveriges Hamnar står bakom tillsammans med Svensk Sjöfart och Skärgårdsredarna.

    Det är också viktigt att den utsläppsstatistik som finns sätts in i sitt sammanhang. Sjöfarten har betydande fördelar när det gäller att erbjuda energieffektiva transporter och kan i än högre grad än idag bidra till att avlasta andra delar av transportsystemet. Även passagerarsjöfarten spelar en viktig roll i det svenska transportsystemet och utgör en bro mellan fastland och öar – och mellan Sverige och våra grannländer. Den bidrar också till besöksnäringen och skapar såväl exportintäkter som arbetstillfällen.

    De svenska hamnarna utgör nödvändig landinfrastruktur för sjöfarten och är en förutsättning för omlastning mellan transportslagen. En stor majoritet av all utrikeshandel passerar någon av landets allmänna hamnar.

    Hamnarna bedriver ett idogt arbete för en bättre miljö i och kring hamnen. Verksamheten är miljötillståndspliktig och hamnarna måste också leva upp till högt ställda generella lagkrav för att minimera påverkan på luft och vatten. Många hamnar har också kommit långt i det övriga miljöarbetet och arbetar aktivt med att minimera de fossila utsläppen från exempelvis den egna maskinparken och fordonsflottan.

    Hamnarna arbetar också tillsammans med exempelvis rederier för att minska utsläppen från de fartyg som anlöper hamnen. Flera hamnar tillämpar olika slags miljörabatter för att gynna de rederier som kommit längre. I många fall tillhandahålls infrastruktur som kan bidra till att minska sjöfartens utsläpp av växthusgaser. Ett exempel som diskuterats i nyhetsflödet är elanslutning vid kaj. Med denna metod minimeras fartygens behov av att använda hjälpmotorer för att hålla basala processer igång vilket leder till mindre buller och luftutsläpp. Särskilt vanlig är denna metod för färjor i linjetrafik.

    Elanslutning vid kaj skulle kunna användas mer än idag. En sådan utveckling är dock dels beroende av en ökad standardisering – som är på gång – och dels av att fler fartyg efterfrågar och använder sig av den befintliga laddningsinfrastrukturen. Hamnen och fartygen är även beroende av att det lokala elnätet och elproducenterna kan leverera el i de mängder som behövs. Detta gör även elförsörjningen till ett område där det är viktigt att hamnarnas behov tas med fullt ut i samhällets planering av infrastruktur och energiförsörjning.

  • Hur kan hamnar spela en roll för hållbar utveckling?

    Växthuseffekten uppkommer av den koldioxid som uppstår vid förbränning. Den stora källan är all förbränning av olja, kol, och naturgas som sker främst vid energiproduktion och från alla typer av transportmedlen med förbränningsmotorer. Globalt sett står transporterna för knappt hälften av koldioxidutsläppen. I Sverige är transporternas andel dock betydligt större, i och med långa transportsträckor och en stor andel vatten- och kärnkraft i energiproduktionen.

    Hamnar kan i högsta grad bidra till en hållbar utveckling genom att ge förutsättningar för transporter med så låg miljöbelastning som möjligt.

    Fartygstransporter räknas generellt som koldioxideffektiva i och med att utsläppen per transporterad mängd gods är låg. Inom luftemissionssidan har avsevärda förbättringar skett eller är på gång genom hårdare krav på utsläpp av svavel- och kväveoxider. Samma sak vad gäller utsläpp av främmande organismer med barlastvatten. Utöver det kan hamnar tillhandahålla tjänster och ha en prissättning som uppmuntrar till än lägre miljöpåverkan. Exempelvis erbjuda landströmsanslutning för de fartyg som så önskar, tillhandahålla infrastruktur för LNG bunkring, tillhandahålla en rationell avfallsmottagning och differentiera sina hamntaxor med avseende på fartygens miljöprestanda.

  • På vilka sätt arbetar svenska hamnar med miljöfrågor?

    De flesta hamnar har ett miljöledningssystem för sitt systematiska förbättringsarbete och arbetsrutiner. Arbetet indelas oftast i den påverkan som hamnens egen verksamhet ger upphov till samt i den påverkan som transporterna till och från hamnen leder till. Bland det senare finns fartygens utsläpp av svaveloxider och kväveoxider, buller från fartyg samt avfallshantering.

    Läs mer här om hamnars miljöarbete  

  • Är skrubber lösningen på de nya svavelreglerna för bunkerbränsle?

    Ett alternativ till att använda bunkerbränsle med låg svavelhalt är att installera rökgasrening (skrubber) och fortsatt kunna använda bunkerbränsle med högre svavelhalt.
    Tekniken är relativt ny ombord på fartyg och påverkar hamnar, främst när det gäller att ta emot avfallet och vilka kemikalier som behöver tillföras fartyget för reningsprocessen.

     Läs mer här om skrubbertekniken och vad den betyder för hamnar

     

  • Vad innebär landström?

    Elektrisk anslutning av fartyg från land (landström) är en åtgärd som ofta diskuteras för att minska avgasemissioner och buller från fartyg vid kaj.

    Läs mer här om förutsättningar och i vilken utsträckning landströmsanslutningar förekommer idag