Frågor & svar om konflikten

Varför säger ni nej till Hamnarbetarförbundets krav på eget kollektivavtal (2018-09-26)?
Det finns redan ett kollektivavtal för alla hamnarbetare i Sverige. 

Det man i dag begär från Sveriges Hamnar är ett eget kollektivavtal som avviker från det som redan gäller i branschen. I Sverige tecknas ett kollektivavtal per bransch för arbetare. Den svenska arbetsmarknadsmodellen är framgångsrik i en internationell jämförelse och för Sveriges Hamnar är det viktigt att hålla fast vid denna modell.

Hur ställer ni er till Hamnarbetarförbundets specifika krav?
Vi kan konstatera att de krav de ställer kraftigt avviker från vad som gäller för de avtal som tecknats för övriga på arbetsmarknaden genom att de överstiger det så kallade märket. Oavsett kraven kan Sveriges Hamnar inte teckna flera likalydande kollektivavtal för samma grupp anställda.

______________

Med anledning av at Sveriges Hamnar har fått frågor angående förbundets relation till fackföreningarna.

Varför gör ni detta?
Vi vill slå vakt om den svenska arbetsmarknadsmodellen genom att göra samma åtskillnad som lagen gör mellan fackföreningar som har tecknat kollektivavtal och fackföreningar som inte gjort det.

Hur kan detta leda till att skydda den svenska modellen?
Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär en distinktion mellan fackföreningar som tecknat kollektivavtal och fackföreningar som inte tecknat kollektivavtal. Vi efterlever denna skillnad vilket innebär att de som deltar i den svenska modellen ges en fördel i enlighet med lagen.

Är det inte motsägelsefullt att påstå att man vill stärka den svenska modellen genom att dra in fackliga rättigheter?
Nej, den svenska modellen innebär att det finns rättigheter som enligt lag förutsätter ett kollektivavtal.

Vilken lag säger detta?
Framförallt Lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL.

Riskerar ni inte att er policy leder till störningar?
Vi bedömer att fördelarna med att delta i den svenska arbetsmarknadsmodellen blir tydligare. Tack vare den modellen har Sverige haft färre konflikter på arbetsmarknaden än andra länder.

Vad säger HF om denna förändring?
Den frågan får du ställa till HF. Vad gäller Sveriges Hamnar har vi sagt ja till de medlarbud som skulle gett HF förmåner enligt kollektivavtalet.

I de hamnar där transportarbetarförbundet organiserar en minoritet – hur ser ni på det?
Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att alla arbetstagare på en arbetsplats ska omfattas av ett kollektivavtal som tecknas mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation. Svensk lagstiftning gör skillnad mellan fackföreningar som tecknat ett kollektivavtal och de som inte gjort det. Arbetsgivaren kan erbjuda en facklig motpart rättigheter och förmåner som enligt lag förutsätter ett kollektivavtal.

_____________

Varför kollektivavtal?
För den svenska arbetsmarknaden gäller principen om att alla arbetstagare inom en bransch ska omfattas av ett och samma kollektivavtal. Arbetstagare på en arbetsplats ska alltså inte ha olika villkor beroende på vilken facklig organisation man tillhör. Enligt APMT, Sveriges Hamnar, Transport och LO är det också viktigt att arbetsmarknadens parter respekterar den ordningen. Under ett kollektivavtals löptid råder fredsplikt – konfliktåtgärder får inte sättas in av någon av parterna.

Varför tecknar inte APMT kollektivavtal med svenska Hamnarbetarförbundet?
Det är inte möjligt att teckna ytterligare kollektivavtal för APM Terminals när det redan finns ett. APMT har via arbetsgivar- och branschorganisationen Sveriges Hamnar ingått kollektivavtal med fackförbundet Transportarbetareförbundet (Transport), vilket reglerar allt arbete i de svenska hamnarna. Transport är en del av den fackliga centralorganisationen LO, vars riktlinjer avgör att hamnarbetare ska organiseras inom just Transport. Det nuvarande avtalet mellan Sveriges Hamnar och Transport undertecknades i maj 2016 och gäller fram till den 30 april 2017.

Om kollektivavtal finns, hur kommer det sig att strejker kan pågå i Göteborgs Hamn när fredsplikt råder?
Under 1970-talet bildades fackföreningen Svenska Hamnarbetarförbundet som en utbrytning ur Transport. Hamnarbetarförbundet får inte ingå i centralorganisationen LO och har till skillnad mot Transport inte slutit kollektivavtal med Sveriges Hamnar. Hamnarbetarförbundet omfattas därför inte av fredsplikten.

Vill inte Hamnarbetarförbundet ha kollektivavtal?
Jo, men inte enligt villkoren för den svenska modellen. Sveriges Hamnar har tidigare erbjudit Hamnarbetarförbundet att ingå ett så kallat hängavtal. Det innebär att det kollektivavtal som arbetsgivaren ingått med Transport även skulle gälla för Hamnarbetarförbundet. Hamnarbetarförbundet har tackat nej till detta.

Varför tecknas inte ett eget kollektivavtal med Hamn4an?
Sveriges Hamnar och APMT tecknar inte kollektivavtal i strid med det befintliga centrala avtal som redan gäller för verksamheten i alla Sveriges hamnar. Det är inte möjligt att teckna ytterligare kollektivavtal för APM Terminals när det redan finns ett. Det blev tydligt nyligen när AD i en dom meddelade att ett hamnföretag, som hade tvingats teckna ett lokalt avtal med Hamnarbetarförbundet, fann att avtalet stred mot branschens kollektivavtal och arbetsgivaren blev skadeståndsskyldig till betydande belopp.

En lösning på problemet är att Hamn4an tecknar ett så kallat hängavtal. Det är en kopia på det kollektivavtal som Transportarbetareförbundet har med Sveriges Hamnar. Det skulle innebära att Hamn4an blir ett kollektivavtalsbärande fackförbund och därigenom bland annat ha rätt till deltagande i medbestämmandeförhandlingar och möjlighet till betald ledighet för fackliga företrädare i vissa sammanhang. Det strider också mot den samförståndsanda som gällt på svensk arbetsmarknad i decennier och underminerar kraftigt den svenska partsmodellen.

Handlar det inte bara om att APMT inte vill ge hamnarbetarna bättre villkor?
Kraven som Hamnarbetarförbundet har ställt är på många sätt orimliga. Att en facklig organisation representerar sina medlemmars intressen är inte ett brott mot hur avtalsförhandlingar ska genomföras – tvärtom. Att ett utbrytarförbund vill gå emot centrala avtal stiftade enligt ömsesidigt uppsatta förhandlingsregler är däremot ett hot mot hur svenska arbetstagare och arbetsgivare förhandlar om villkor och löner. Den här konflikten handlar inte om siffror, kronor eller arbetstid. Konflikten handlar om spelreglerna samt ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.

Stämmer det att Hamnarbetarförbundet inte får sina fackliga rättigheter och att APMT inte följer lagen?
APMT följer lagen och Hamnarbetarförbundet får de fackliga rättigheter som de ska ha. Ett fackförbund med kollektivavtal har däremot mer långtgående fackliga rättigheter och får ett större fackligt inflytande på arbetsplatsen, bland annat vid förhandlingar och skyddsarbete. Det är Transport som har kollektivavtal med APMT och Sveriges Hamnar, inte Hamnarbetarförbundet.

Hur påverkar konflikten APMT?
Effekten av konflikten har blivit att flera kunder valt andra rutter för att få sitt gods till och från Sverige. Som en konsekvens har APMT tappat marknadsandelar till andra hamnar och andra transportslag, detta innebär i sin tur att APMT är tvungna att minska personalstyrkan och har därför varslat om uppsägningar på grund av arbetsbrist. De företag som normalt skeppar sina varor till och från Göteborg via container drabbas också eftersom konflikten bidrar till förseningar och även begränsningar i driften. Det har också stor påverkan på Sveriges näringsliv eftersom industrin och handeln är beroende av hamnen för export och import.

Finns det risk för samhällsekonomiska konsekvenser?
Det gör det absolut. 90 procent av utrikeshandeln går via de svenska hamnarna. APMT hanterar cirka 50 procent av allt containergods i Sverige. Under strejken som genomfördes 15-18 november beräknades volymkapaciteten i bolaget sjunka till 20-30 procent vilket får mycket allvarliga konsekvenser för svenskt näringsliv och äventyrar Göteborgs Hamns position i Skandinavien.

Redan på kort sikt är risken att tappa viktiga affärer stor vilket i förlängningen innebär att arbetstillfällen kan gå förlorade. Problematiken med konfliktreglerna innebär också att infrastrukturen i hamnen inte kan utnyttjas på ett tillfredställande sätt. Det påverkar inte bara handeln i Göteborgs Hamn och Göteborgsregionen utan påverkar hela Sveriges handel. På längre sikt är risken att godset går över till andra trafikslag.