Påföljder

Bryter man mot arbetsmiljöreglerna kan olika påföljder bli aktuella. Böter, strafföreläggande och sanktionsavgifter samt i de fall en olycka skett även företagsbot och att fysisk person kan dömas till straffansvar med böter eller fängelse i straffskalan.

Brott mot straffsanktionerade bestämmelser i arbetsmiljölagen.

Tidigare var de flesta bestämmelserna i föreskrifterna straffbelagda, "straffsanktionerade", och arbetsgivaren kunde bli dömd till böter om man bröt mot dem.

Som arbetsgivare kan man fortfarande dömas till böter om du:

  • lämnar oriktiga uppgifter,

  • tar bort en skyddsanordning eller

  • om du bryter mot din skyldighet att anmäla olycksfall och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket.

  • brott mot vissa bestämmelser om minderåriga, exempelvis arbetstider och förbjudna arbeten för minderåriga

  • bryter mot tystnadsplikten

  • sanktionsavgifter

Sanktionsavgifter

En sanktionsavgift är en avgift som tas ut för att företaget har "systembrister". En sanktionsavgift är en avgift, vilket innebär att det inte krävs att det behandlas i domstol (s.k strikt ansvar). Som arbetsgivare kan du få sanktionsavgifter på upp till 1 miljon kronor. Sanktionsavgiften utgår från företagets storlek (upp till 500 anställda) och det innebär att ett företag som har en brist (exempelvis ett tillstånd eller besiktning) kan få betala betydligt högre belopp än minimiavgiften. Se även avsnittet om sanktionsavgifter där vi förklarar vad och var dessa finns i föreskrifterna.

Straffansvar, arbetsmiljöbrott och företagsbot 

En fysisk person kan dömas till straffansvar om det har hänt en olycka där personer skadats, omkommit eller om handlingen inneburit fara för omgivningen (Brottsbalken, Kap 3 7-9 §). För att det ska bli aktuellt krävs att det funnits ett uppsåt eller en oaktsamhet som går att bevisa. Påföljden kan bli både böter och fängelse.

Företaget kan bli ålagt att betala företagsbot för arbetsmiljöbrott som begås i företagets verksamhet (Brottsbalken, Kap 3 10§).. Någon person behöver inte bli dömd för brott utan det är företaget som sådant som ska betala boten. Vilket företag som helst som har verksamhet i Sverige kan bli dömt att betala företagsbot, alltså även utländska företag. Företaget behöver inte ha någon fast förankring här i landet med chefer, kontor eller andra lokaler, det räcker att det bedriver en yrkesmässig verksamhet här. Företagsboten kan bli från femtusen kronor till tio miljoner kronor, beroende bland annat på hur allvarligt brottet är, bakgrunden till brottet, hur det har gått till och vilka följder det fått. Ett företag kan åläggas att betala företagsbot för brott i företagets verksamhet

  • om företaget inte har gjort vad som kan krävas för att motverka brottet eller

  • om brottet har begåtts av någon i ledande ställning eller

  • om brottet har begåtts av någon i företaget, som har särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten.

Det är åklagaren eller domstolen som beslutar om företagsbot antingen i en brottmålsrättegång i tingsrätten eller i vissa fall, om beloppet inte är högre än 500 000 kr, genom ett strafföreläggande till företaget där företaget förklarar sig skyldigt och betalar utan rättegång.

Företaget kan ha rätt till offentlig försvarare i rättegången, det vill säga företrädas av en advokat vars arvode betalas av staten. Om företaget döms att betala boten får det betala tillbaka kostnaderna för advokaten till staten. Ibland tas frågan om företagsbot för företaget upp i samma rättegång som prövning av åtal för arbetsmiljöbrott mot exempelvis personer i företagets ledning.

Det kan leda till att företaget döms till företagsbot och ansvariga personer döms till straff.