Rätt att det offentliga lägger miljarder på trygghet

måndag 10 december

Att kommuner anlitar väktare och ordningsvakter väcker debatt. De 4,4 miljarder kronor som offentlig sektor lägger på trygghet är dock en försvarbar investering, vilket synliggörs av ny statistik från Stockholms upphandlade ordningsvakter.

Artikeln publicerades i Dagens Samhälle den 10 december

Enligt ny statistik från Upphandlingsmyndigheten uppgick de totala utbetalningarna från stat, kommun och landsting år 2017 till 4,4 miljarder för säkerhet. Under 2017 minskade utbetalningarna jämfört med 2016. Det är en svag inbromsning från 2015 till 2016 då offentlig sektors köp av säkerhet ökade med 18 procent på grund av Migrationsverkets behov under flyktingkrisen.

Kommunernas köp av säkerhet utgörs till 79 procent av säkerhets- och bevakningsverksamhet och 21 procent av säkerhetssystemtjänster. Basen är traditionell bevakning av exempelvis fastigheter. Samtidigt växer nya tjänster fram, som kommunalt upphandlade ordningsvakter.

För att förstå offentlig sektors nya behov av säkerhet är Uppsala och Stockholm intressanta exempel, där de dåvarande rödgrönrosa majoriteterna anlitade säkerhetsföretag för att komplettera trygghetsarbetet. Ordningsvakterna i Uppsala har idag dagliga utsättningar med polisen och rapporterar daglig händelserapportering till kommunen.

I Stockholm har antalet ordningsvakter utökats från 18 till 100. Närvaron är trygghetsskapande, men ny statistik visar att de gör mer än så. Bara under ordningsvakternas första halvår rapporterades 7 400 händelser, varav 78 procent är trygghetsskapande insatser och medborgarservice. Ungefär 21 procent av händelserna är ordningshållning som avvärjande av brott, tillsägelser, avvisningar och liknande. Totalt har 80 personer gripits eller omhändertagits.

Ordningsvakter har tagit hand om människor i pågående missbruk. Överfallsförsök har avbrutits. Allmänna platser har återtagits från ungdomsbrottslingar som skapat otrygghet. Dessutom har 55 sjuk- och olycksfall hanterats, med hjärt- och lungräddning vid hjärtstopp vid sex tillfällen.

Att ordningsvakterna är anställda av företag hindrar inte samverkan. Totalt samverkade ordningsvakterna med andra aktörer vid nästan 500 tillfällen, till exempel med fältassistenter. Dessutom assisterade ordningsvakterna polisen vid 113 tillfällen. Polisen kan också enligt lag alltid ta en ordningsvakt i bruk, även när ordningsvakten är anställd i ett säkerhetsföretag.

De kommunala trygghetsinsatserna ska aldrig ersätta polisen, utan komplettera den. Att då använda sig av auktoriserade säkerhetsföretag som står under Länsstyrelsens och Polisens kontroll bygger vidare på en etablerad modell. I takt med att branschens samhällsuppdrag växer utvecklas arbetet, exempelvis genom en nu pågående dialog mellan Säkerhetsföretagen och Polisregion Stockholm om att stärka samverkan ytterligare. Därutöver krävs bättre upphandlingar. 

För det första – lär av goda exempel som SL:s upphandling av bevakning i kollektivtrafiken. Inget avtal är perfekt, men SL arbetar aktivt med leverantörsuppföljning och avtalsutveckling. Avtalet testades särskilt vid terrorattentatet på Drottninggatan. Tack vare att avtalet var väl utformade i förväg kunde SL och leverantörerna snabbt bygga ut insatserna och även samarbeta under händelseförloppet.

För det andra - trygghet är en investering. Kortsiktiga besparingar med för låga prisnivåer ökar risken för kvalitetsproblem. Insatsernas pris och bemanning måste dimensioneras så att de speglar nivån som krävs för att sköta uppdraget med en god arbetsmiljö och ett trygghetsarbete som ger resultat.

För det tredje – auktoriserade säkerhetsföretag har säkerhet som kärnverksamhet, det har inte kommunerna. Utöver expertkunskap kan säkerhetsföretag lättare hantera variationer i bemanning. Genom upphandling får kommunen också tillgång till branschens partsgemensamma arbetsmiljö- och utbildningsarbete som tas fram tillsammans med Transportarbetarförbundet.

Säkerhetsföretag har en viktig roll att spela i kommunernas trygghetsarbete. Från branschens sida kommer vi utveckla branschens utbildningar så att de hänger med i takt med förändrade kompetenskrav. Kommande regering bör införa en statlig trygghetsmiljard för lokala trygghetsinvesteringar för att säkra att det inte uppstår trygghetsklyftor där kommuner med svag ekonomi halkar efter.

Li Jansson, branschchef och vice vd Säkerhetsföretagen