Ja till ändringar i Kombidirektivet – oenighet kring vilka

måndag 1 april

Europaparlamentet röstade förra veckan igenom förslag till ändringar i det så kallade Kombidirektivet. Det finns däremot en stor oenighet bland Parlamentet, Kommissionen och Ministerrådet kring exakt vilka förändringar som man vill se införda.

Kombitransporter är viktiga för att koppla samman Europa och för att ytterligare sänka transporternas klimatpåverkan. Ytterst är syftet att främja bruket av varierade transportslag, med ambitionen att matcha gods med det mest effektiva transportslaget för ändamålet. Reglerna gäller endast internationella transporter.

–        Transportföretagen anser att kombinerade transporter är ett bra koncept som bör främjas och bli så effektivt som möjligt. Det är däremot olyckligt om reglerna om kombinerade transporter skulle bli färdiga före Vägpaketet. Särskilt med tanke på reglerna om cabotage och utstationering, kommentarer Maria Lindh, Näringspolitisk expert, EU-rätt och transporter, Transportföretagen.

Kommissionen har föreslagit ändringar i Kombidirektivet, som har antagits av Ministerrådet i en version, och nu av Europaparlamentet i en annan skepnad. När EU-institutionerna antagit sina respektive ståndpunkter, men utan att tycka lika, kan förfarandet gå vidare till så kallad trilog (trepartsförhandling mellan Ministerrådet, Europaparlamentet och Kommissionen).

Så skiljer sig de tre EU-institutionernas förslag åt

–        Parlamentet tycker liksom Kommissionen att tillämpningsområdet för kombitrafik ska utvidgas till att även gälla nationella transporter. Det tycker inte Ministerrådet.

 –        Europaparlamentet vill ha en total marknadsöppning. Ministerrådet vill istället tillåta att EU-medlemsstaterna själva får införa restriktioner, på samma sätt som gäller för cabotage (se tidsbegränsad period och avkylning nedan).

 –        Såväl Ministerråd som Parlamentet anser att utstationeringsregler ska vara tillämpliga för nationella landsvägstransporter inom internationella kombinerade transporter.

 –        Parlamentet anser att vägled i nationella kombitransporter ska omfattas av cabotagereglerna.

 –        Parlamentet tycker att EU-medlemsstaterna ska ha en skyldighet att samråda med grannländer vid byggnad och förbättring av terminaler – något som Ministerrådet motsätter sig. Sett ur ett effektivitetsperspektiv är det naturligt att grannländerna samordnar till exempel placering av terminaler.

 –        I dagens regler finns en maxlängd på den vägsträcka som en kombinerad transport får köras, 150 kilometer. Här råder någon slags samsyn mellan EU-institutionerna, men förslag till lösning är olika.

 –        Ministerrådet vill att EU-medlemsstaterna ska få införa en tidsbegränsning för utförande av transporter på det inledande eller avslutande vägtransportledet inom en medlemsstat. Enligt Ministerrådets inriktning får den tillåtna perioden inte vara kortare än fem dagar. Begränsningen gäller per gång. Det finns ingen begränsning av antalet femdagarsperioder per månad eller per år. Har EU-medlemsstaten använt sig av tidsbegränsningen får staten också föreskriva en avkylningsperiod på högst fem dagar.

Möjligheten till tidsbegränsning (och den efterföljande möjligheten till avkylningsperiod) är villkorad. Åtgärden ska vara ”nödvändig för att förhindra missbruk att genomföra obegränsade och kontinuerliga tjänster till det inledande eller avslutande vägtransportledet i en EU-medlemsstat”.