Strejk & Konflikt

När det finns ett giltigt kollektivavtal på en arbetsplats råder fredsplikt mellan arbetsgivaren och det fackförbund som tecknat avtalet. Fredsplikt innebär att parterna inte kan vidta stridsåtgärder direkt mot varandra. Arbetsgivaren kan däremot bli utsatt för så kallade sympatiåtgärder, det vill säga stridsåtgärder som facket beslutar om för att stödja ett annat fackförbund som inte är bundet av kollektivavtal och fredsplikt.

​Kollektivavtal och fredsplikt 

Ett kollektivavtal löper oftast på viss tid och under den perioden råder fredsplikt. Om kollektivavtalet upphör att gälla, utan att det omedelbart ersätts av ett nytt, inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att anställningsvillkoren för de anställda fortsätter att gälla på i princip samma sätt som tidigare, men fredsplikten upphör. Då kan såväl arbetsgivarparten som arbetstagarparten vidta stridsåtgärder direkt mot varandra.

Stridsåtgärder

Exempel på stridsåtgärd är strejk, blockad och lockout. En stridsåtgärd kan vara total eller partiell. Exempel på partiell stridsåtgärd är att arbetstagarna vägrar att arbeta övertid eller göra tjänsteresor utanför ordinarie arbetstid.

Ett beslut om stridsåtgärder gäller bara för anställda som är med i det fackförbund som har fattat beslutet. Om Svenska Transportarbetareförbundet beslutar om en stridsåtgärd ska allså förbundets medlemmar följa det beslutet. Anställda som är medlemmar i något annat fack, eller inte alls fackligt organsierade, kan arbeta vidare som vanligt. 

Strejk innebär att arbetstagarna inte utför det arbete som omfattas av strejken.

Blockad innebär att motparten stängs av från ekonomiska förbindelser av olika slag. Till exempel kan facket hindra tillförsel av råvaror till en arbetsplats eller transport av färdiga produkter därifrån (ibland talar man också om bojkott i dessa fall). Anställningsblockad innebär att arbetstagare uppmanas att inte ta anställning på arbetsplatsen. Övertids- och mertidsblockad är också vanligt. En blockad kan även ta sig uttryck i att arbetstagarna vägrar att ta befattning med ”smittade varor” från en arbetsgivare som facket riktat en stridsåtgärd mot.

Lockout innebär att arbetsgivaren stänger ute arbetstagare från arbetsplatsen. Lockout kan användas som svar på strejk, men kan även omfatta arbetstagare som inte strejkar. Ett medlemsföretag får inte varsla om lockout utan godkännande från sitt arbetsgivarförbund och Svensk Näringsliv.

Medbestämmande under konflikt

Medbestämmandelagen (MBL) gäller även under avtalslöst tillstånd och konflikt. Arbetsgivaren ska alltså, precis som då kollektivavtal gäller, förhandla enligt 11 § MBL inför beslut om viktigare förändringar och löpande informera facket enligt 19 § MBL. Detta gäller dock bara förhållanden som inte har betydelse för konflikten.

Arbetsgivaren är till exempel inte skyldig att förhandla eller informera om egna taktiska överväganden eller omedelbara förberedelser för en stridsåtgärd eller om hur arbetsgivaren finansierar arbetsstriden. Inte heller måste arbetsgivaren förhandla om en förändring av verksamheten som görs i det direkta syftet att minska eller neutralisera effekterna av stidsåtgärderna.

Styrelserepresentation under konflikt

Arbetstagarrepresentanter i styrelsen har inte rätt att delta i behandling av frågor som rör uppsägning av kollektivavtal eller arbetskonflikter. De anställdas rätt till styrelserepresentation påverkas inte i övriga frågor.

Fackliga förtroendemäns roll under konflikt

Vid avtalslöst tillstånd gäller förtroendemannalagen (FML) som vanligt. En förtroendeman har alltså rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner på samma sätt som när kollektivavtal gäller.

Om facket har varslat om stridsåtgärd behöver arbetsgivaren dock inte betala lön och andra anställningsförmåner till en facklig förtroendeman som är ledig för facklig verksamhet som har samband med konflikten.

Däremot, om en facklig förtroendeman begär och beviljas ledighet för att till exempel delta i en förhandling som inte har med stridsåtgärden att göra eller för att gå en facklig utbildning, det vill säga ägna sig åt facklig verksamhet som inte har samband med konflikten, har han eller hon rätt till betald ledighet på samma sätt som när kollektivavtal gäller.

Om facket varslar om stridsåtgärder vid ert företag finns vi till hands för att svara på frågor. Kontakta oss!

Om ni som arbetsgivare överväger att varsla om stridsåtgärder ska ni alltid kontakta förbundet för rådgivning innan något beslut fattas.